miércoles, 1 de febrero de 2017

Puerto Rico: Självständighetskämpen Oscar Lopez Rivera friges i maj efter 36 år i USA-fängelser

"Oscar, vi väntar på dig hemma (Puerto Rico)". En av många manifestationer i Puerto Rico med kravet på att den äldste politiske fången i Latinamerika ska friges.


Puerto Rico:
Självständighetskämpen Oscar Lopez Rivera friges i maj efter 36 år i USA-fängelser

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA-SAN JUAN / 2017-01-29 / Den 17 maj kommer den puertoricanske självständighetskämpen Oscar Lopez Rivera att friges efter 36 år i olika fängelser i USA. Under tolv år satt han isolerad och torterad av medicinska preparat. Beslutet om frigivandet av Lopez var ett av Barack Obamas sista som president.

– Visst är jag glad, men ännu gladare blir jag när Oscar är fri i maj och har återförenats med sina landsmän här i Puerto Rico. Varför släpps han inte nu, varför ska han tillbringa ytterligare fem månader till i fängelset.

Orden är Rafael Cancel Mirandas och hans röst låter lika allvarlig när jag ringer upp honom som när vi samtalade 2010 i San Juan, Puerto Rico. Då berättade han om hur han och tre andra självständighetskämpar öppnade eld i USA-kongressen den 1 mars 1954 i protest mot USA:s annektering och kolonialisering av den förra spanska kolonin. Den undersköna Lolita Lebron drog fram en puertoricansk flagga och ropade «¡Viva Puerto Rico Libre!», samtidigt som de fyra avlossade ett 30-tal skott från sina pistoler varvid fem kongressledamöter sårades.

Reportern Dick Emanuelsson efter intervjun med Rafael Cancel Miranda, 2010. FOTO: SALVADOR TIO.


När Lebron arresterades utropade hon till pressen: ”Jag kom inte hit för att döda någon utan för att dö för Puerto Ricos frihet”! De fyra dömdes till döden men president Truman omvandlade senare straffet till livstids fängelse.

Rafael Cancel var den ende som skickades till den beryktade fängelseön Alcatraz. Han tillbringade där sex år i total isolering av de 25 år han avtjänade. I likhet med Oscar Lopez frigavs Cancel och hans kamrater av en USA-president, Jimmy Carter, när denne hade en kort tid av sin presidentperiod kvar. Men Oscar Lopez Rivera frigavs inte.

Lolita Lebron och henns tre kamrater, bland dem Rafael
Cancel (till höger om Lebron) greps efter den väpnade
aktionen i USA-kongressen.


Från Vietnam till gerilla i USA

Den 68-årige Lopez tillhörde inte, som Cancel och de fyra, Puerto Ricos Nationalistsparti utan den väpnade marxist-leninistiska gerillarörelsen FALN (Fuerzas Armadas de Liberación Nacional). FALN utgjorde förspelet till den senare gerillarörelsen Borickas Folkarmé, ledd av den legendariske Filiberto Rios Ojeda i Puerto Rico.

Lopez föddes 1943 i Puerto Rico men flyttade med familjen till Chicago, USA, vid 14 års ålder. Han rekryterades av armén och skickades till Vietnam och fick senare tapperhetsmedalj. Rafael Cancel hade 1950 kallats in för USA:s ockupationskrig i Korea, men vägrade. För det fick han två års fängelse.

Vid återkomsten till USA var det en krigsveteran som såg världen med andra ögon och som anslöt sig till olika sociala rörelser. Han deltog bland annat i uppbygget av en skola uppkallad efter Pedro Albizu Campos, Puerto Ricos Nationalhjälte i kampen mot USA:s kolonialisering och massakrer på ön. Oscar Lopez organiserade de puertoricanska migranterna i USA och deltog i flera fredliga medborgaraktioner.

Men 1976 ansåg han att kampen borde anta en kvalitativ högre nivå och anslöt han sig till FALN samtidigt som han gick under jorden. FALN anklagades av FBI för att ha utfört ett hundratal bombattentat och väpnade aktioner under 1970- och 80-talet. Men Oscar Lopez bands inte till någon av dessa aktioner.



Krigsfånge enligt Genèvekonventionen

– År 1981 tillfångatogs Oscar av FBI, anklagad för uppvigling och komplott, användande av våld för att begå rån, transport av vapen och sprängämnen. När han greps krävde han att betraktas som en krigsfånge, skyddad av det Första Protokollet i Genèvekonventionen från 1949, som erkänner ett sådant tillstånd för fångar i konflikter och kamp mot kolonial ockupation, berättar Cancel.

Enligt detta protokoll kan en krigsfånge inte rannsakas som en vanlig brottsling, ännu mindre eftersom det handlar om en antikolonial kamp.

Men USA förkastade kravet och en federal domstol dömde Oscar Lopez till 55 års fängelse. Detta späddes på med ytterligare 15 år efter ett påstått flyktförsök. Tolv av dessa 70 år skulle Oscar tillbringa på en isoleringsavdelning i ett högriskfängelse i Colorado där även Rafael Cancel tillbringade 18 månader.

Medicinsk tortyr

– Jag placerades på den avdelningen innan Oscar. Läkarna arbetar för att kontrollera ditt ”uppförande och tankar”, emotionellt och mentalt. De utsatte fångarna för en rad olika droger för att förändra deras beteende. Jag såg fångar bli galna och många begick självmord. Om jag var nära att bli galen efter 18 månader, då kan du tänka dig vad Oscar gick igenom under tolv år!

Han förkastar USA:s syn på “terrorism” och vänder i stället på frågan.

– Oscar är en patriot som slogs mot kolonialmakten som invaderade Puerto Rico. De som fängslade och dömde Oscar är de som borde sitta fängslade, inte Oscar och de andra självständighetskämparna som dömts bara för att de har försvarat folket och den nationella suveräniteten, säger en indignerad Cancel.

Han ger den nicaraguanska regeringen en eloge för att denna i Organisationen för Amerikas Stater, OAS, det senaste året tidvis har gett sin plats åt självständighetsrepresentanter från Puerto Rico. Cancel ger även Venezuela och Kuba ett erkännande för sin solidaritet med Oscar och det puertoricanska folkets kamp. President Nicolas Maduro erbjöd Obama ett utbyte av fångar där Maduro föreslog att den fängslade Leopoldo Lopez, dömd för morden på 43 venezuelaner under upprorsförsöket i februari 2014, i utbyte mot Oscar Lopez Rivera. Obama besvarade aldrig erbjudandet.



Osäkert med Trumph

Under de senaste åren växte kravet på Lopez´ frigivande starkt, både i Puerto Rico som i USA och i världen. Bland de mest kända återfinns Ricky Martin, den i Latinamerika oerhört kända och populära puertoricanska musikgruppen Calle 13, men även ex-presidenten Jimmy Carter.

Hur blir det nu med USA:s nye president? frågar jag Rafael Cancel.

– Med Trumph är allt möjligt.

Han säger att med Oscar fri kommer självständighetskampen att intensifieras.

– Oscar ska bli fri, men Puerto Rico måste också bli fritt från kolonialismens fängelse som är en modern form av slaveri. Nu ska en diktaturjunta styra Puerto Rico som ska diktera vad vi puertoricaner ska göra. Vem kan tro på dem? Vi har alla slagits mot denna koloniala fängelsediktatur. Och nu kommer Oscar att sälla sig fysiskt till oss.


FAKTA:
FN:s Avkolonialiseringkommitté antog den 18 juni 2012, på initiativ av Kuba, en resolution som krävde att USA skulle erkänna Puerto Ricos rätt till självständighet och självbestämmande. Resolutionen uppmanade även USA att släppa de fängslade självständighetskämparna. Resolutionen antogs enhälligt av kommittén. USA tog ingen notis av beslutet. 


 AUDIO: Intervju (på spanska) med Rafael Cancel Miranda
https://app.box.com/s/k2zyq5nro1lg58ot5vdfgjgq1pjasp7w

domingo, 13 de noviembre de 2016

“Puerto Rico har genomfört ett totalt onödigt val”!

"Ut med jänkarna från vårt Amerika", är mottot hos dessa demonstranter i Puerto Rico där en Kolonial junta styr över alla valda församlingar på ön som hittills är "associerad" med USA men som i praktiken är en koloni.




“Puerto Rico har genomfört ett totalt onödigt val”!

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2016-11-13 / I skuggan av valet i USA genomfördes även val till ny guvernör och lokalt parlament i Puerto Rico, den sista kolonin på den amerikanska kontinenten. Ett helt onödigt val, säger självständighetsanhängarna eftersom en av Barack Obama junta på sju personer står över Puerto Ricos alla institutioner och kommer att styra ön de närmaste åren.

Ricardo Rosselló
– Tiden för förändring i Puerto Rico har kommit, sa Ricardo Rosselló, den nyvalde guvernören från det nyliberala center-högerpartiet Partido Nuevo Progresista (PNP) när det stod klart att segern var hans. Han lovade att bli den ”siste guvernören” och sa att han de fyra kommande åren på guvernörsposten ska förvandla Puerto Rico från en ”fri, associerad stat” till USA till USA:s 51:a federala stat.

– Tiden har kommit för att inandas fullständiga lika rättigheter som bara kan uppnås som en 51:a delstaten i den amerikanska nationen.



Land i default

Den ekonomiska krisen som pågått de senaste fem åren kulminerade den 3 augusti 2015. Då skulle guvernören betala 72 miljarder dollar i skulder men fick bara ihop tre miljarder. Landet skulle i normala fall ha försatts i default, det vill säga på ekonomiskt obestånd. Men guvernören och hans regering var fjättrad till USA:s författning och har inte rätt att ta lån hos Världsbanken, IMF eller andra regionala finansorgan för att genomföra en åtgärdsplan.

Obama utsåg därför en krisjunta (Puerto Rico fiscal agent and financing) som i folkmun kallas Kolonialjuntan och som består av sju personer. Den står över alla valda eller statliga organ i Puerto Rico och styr i princip med samma befogenheter som general Augusto Pinochets militärjunta gjorde från 1973-1980 då en ny författning, på juntans villkor, utarbetades.

"Folket kräver att de Rika ska betala Krisen"!


Bojkottat val

Inför valet i Puerto Rico, dominerat av de två center-högerpartierna PNP och PPD (Partido Popular Democrático) berördes inte ens denna fråga, säger Jose Riveras, språkrör för Puerto Ricos Socialistiska Front (Frente Socialista de Puerto Rico) när Flamman ringer upp honom.

– Puerto Rico som den 51:a delstaten i USA är en dröm för Rosselló och en mardröm för det puertoricanska folket. Femtioåtta procent av folket röstade emot Rosselló och hans federala dröm för Puerto Rico. Den stora segraren i valet var inte Rosselló utan folket som hörsammade uppmaningen till bojkott av valet. Fyrtiofem procent av folket valde att bojkotta valet, nästan en fördubbling jämfört med valet 2012.

– Av de 55 procent som gick till valurnorna röstade 58 procent emot Rossellós dröm om en annektering av Puerto Rico till USA. Av de valberättigade i vallängderna röstade 27 procent för denna annektering. Resten är motståndare, säger Rivera.

Jose Riveras, språkrör för den Puerto Ricos Socialistiska Front intervjuas av en lokal reporter.


Decimerat vänsterparti

PPD är för den nuvarande situationen som fri associerad stat som Rivera menar är ett nykolonialt status cou. Det puertoricanska vänster- och självständighetspartiet PIP (El Partido Independentista Puertorriqueño) hade en egen guvernörskandidat, senator Maria Lourdes de Santiago men fick lite mindre än tre procent.

– För kamraterna i PIP har det varit en princip i att delta i valen och det är PIP som kanske är det parti som har förlorat mest på bojkotten.

Han säger att samtal fördes för att förstärka den gemensamma front som har uppstått i Puerto Rico.

– Den skulle kunnat ha inkasserat en viktig politisk symbolisk seger i form av att ha bojkottat valet. Nu, då det fanns ett tillfälle för att samla alla vänster- och sociala krafter i ansträngningen just på grund av att USA-regeringen tvingar på oss en kolonial kontrolljunta som står över alla statliga och offentliga organ i Puerto Rico, då borde kamraterna ha valt att bojkotta valet, för det är ett helt onödigt val, understryker Rivera.

Kolonial Kontrolljunta

Kontrolljuntan är utsedd av president Obama och kongressen och har sju ledamöter. Den har absolut makt och står över Puerto Ricos författning. Guvernören har ingen rösträtt och kontrolljuntans ordförande har rätt att utse personer inom den puertoricanska förvaltningen. En av de första åtgärder som planeras är att sänka minimilönen för ungdomar under 25 år från 7 till 4,25 USD. Juntan planerar även att privatisera vad som återstår att privatisera och siktet är inställt att frysa de anställdas tillkämpade ekonomiska och sociala rättigheter under 20 år.

– Denna koloniala junta som USA-imperialismen har påtvingat Puerto Rico har total makt över allt i Puerto Rico. Guvernören, som i praktiken INTE ska regera, för han är underordnad juntan, har valts med det lägsta antal röster i vår historia, ett ganska logiskt resultat, uppger Rivera.

Protesterna mot USA:s kolonialpolitik mot Puerto Rico växer. På bilden universitetsstuderande som demonstrerar för att det statliga universitetet UPR även fortsättningsvis ska vara statligt och att avgifterna hålls på en minimal nivå. Kolonialjuntan vill både privatisera universitetet som höja avgifterna, menar motståndet. FOTO: FS.


Motståndet växer

Och de folkliga reaktionerna på denna politik?

– Stora grupper av ungdomar upprättade redan innan tillblivelsen av denna kolonialjunta ett läger framför den Federala Tribunalen i San Juan (huvudstad i Puerto Rico) där de blockerar infarten till denna tribunal. Andra grupper, som till exempel fackföreningarna som historiskt har gjort motstånd mot USA:s koloniala och imperialistiska politik organiserar nya rörelser för att förstärka fronten. För eller senare kommer folket ta framtiden i sina egna händer.